Träning som vanligt idag, men det är samtidigt fortfarande ganska lugnt på träningsfronten. Det märks överhuvudtaget på hela stallområdet att det inte är högsäsong direkt, men nu börjar fler och fler stall och hästar synas ute på området. Om bara ett par veckor gissar jag att i stort sett alla är igång med mer eller mindre samtliga hästar. 
Man får njuta av de sista lugnare arbetsdagarna där man har gott om tid för extra pyssel och annat, men samtidigt så är det ju absolut roligast när hästarna är fullt igång.
Genomgången av hästar har fortfarande ett antal kvar och idag:
Timo Nurmos- svårt att hitta en bättre inledning på galoppkarriären än vad han fick. Han debuterade på hösten som tvååring med seger för att sedan vinna Vinterfavoriternas Pris, en av mina lyckligaste stunder någonsin i galopplivet. 
Sedan åkte vi till Dubai och hans andraplats i Meydan Trophy efter en stark avslutning var inte direkt en sämre upplevelse, jag unnar alla ägare och tränare att vara med om något sådant. 
Under huvudsäsongen som treåring gjorde han bara två starter. Först åkte han till Norge för att få testa banan där innan Norsk Derby som var inplanerat. Han var med i ett handicaplopp mot äldre hästar och blev femma men endast 3,5 längd slagen. Nu så här efteråt kan man se att det var en väldigt stark insats. Vinnaren Eesha My Flower har nu 85 i hcp och i loppet bar Timo hela sex kilo mer trots att han var tre år och hon fyra år (åldersavdraget för att man är tre år är vid den tidpunkten på året 6-7 kilo över lång distans). 
Ibland kan man i efterhand få en helt annan värdering på ett lopp än just då, när man ser hur hästar utvecklas. 
Hans sista lopp för året blev Svenskt Derby och dirttrack är nog inte hans melodi. 
Då hade det redan börjat strula med honom, han kändes emellanåt diffust konstig i kroppen och trots många olika veterinärer och kontroller så hittade vi inte felet. Visst fick vi massor med diagnoser, men inget kändes klockrent som att det verkligen var orsaken. Under hösten började han bli bra och röra sig som han skulle igen, men tyvärr var då grässäsongen slut. 
Lagom tills han skulle börja starta förra året så kom det här tillbaka och efter många utredningar så hittade vi till slut efter en MR-röntgen att det var som en sorts beninflammation kan man säga, att han blev öm i kroppen av det. Då han aldrig egentligen har känts som en osund häst så var det oerhört skönt besked att hitta problemet och åtgärda det. 
Nu är planen att starta igång direkt vid första gräspremiären i maj och sedan har vi sikte mot flera av de största loppen under sommaren och hösten. Han har faktiskt bara startat sex gånger och har fortfarande enormt mycket utveckling kvar i sig. Han står i 86 nu, men kan utan tvekan väldigt mycket mer än så och vi hoppas att det här är året han kommer in i den riktiga eliten.