Idag för 17 år sedan, den 9e september 2001 vann vår Tragic Love storloppet Nickes Minneslöpning. Trots att det är så många år sedan så minns jag det som igår. Det var ett tufft lopp med många bra hästar, men vi var så nöjda med honom inför loppet och hoppades på bra chans. 
Det var PA som red och han gav honom ett bra lopp och när det är 500 meter kvar av loppet så är det han och en häst till som dragit iväg från övriga fältet och jag tänker där att nu kan han bara bli etta eller tvåa. Det står och väger i början av upploppet, men sedan drar han ifrån sista biten och den där overkliga lyckokänslan bara sköljer över en är fantastisk, en vinst i ett Listedlopp på Stockholm Cup-dagen! 
Tage som han kallades var min stora favorit som jag alltid red varje dag oavsett. En gång släpade jag mig upp med nästan 40 graders feber för att rida honom i snabbjobb, jag älskade den där hästen otroligt mycket. Så ni kan nog tänka er hur glad jag var när han vann, gick runt i ett slags lyckorus i evigheter.
Det visade sig några veckor senare att den häst som var tvåa i mål var dopad och blev diskad. Hade vi förlorat mot den så hade vi fått segern ändå, men då hade vi missat all glädje av att vara först i mål så det var ju väldigt skönt att det inte blev så. 
Två dagar senare när vi fortfarande svävade på moln så såg jag i direktsändning när planen flög in i World Trade Center och livet fick helt andra proportioner. En storloppsseger var kanske inte så viktig när människor förlorade sina eller anhörigas liv. Det var en kontrast som hette duga det.
Tage gick en knapp månad senare och vann även Songline Classic och vi sålde honom aldrig utan så småningom fick han ett nytt liv som ridhäst men i vår ägo. 
Nu har vi massor med fina unghästar i vårt stall, hoppas att någon av dem kan bli minst lika bra framöver!