Så var vi hemma igen! Enormt intensiva dagar har det varit, sov i drygt en timme igår morse i transporten och vaknade sedan utan att kunna somna om. Det sliter på att köra på så här, men när hästarna presterar som de gjort nu så hjälper det otroligt mycket, energikicken man får kan ta en långt. 
När vi skulle köra hem från Övrevoll började gpsen skicka oss lite överallt och vi kom till slut jättehögt upp på smala vägar i ett villaområde med helt fantastiska hus och en svindlande vacker utsikt över vatten. Det var faktiskt en upplevelse även om jag samtidigt just då var irriterad över att vi lurats iväg på helt fel rutt hem. Till saken hör att jag är ungefär sämst i världen på att hitta så gpsen är helt oumbärlig och den följs slaviskt. 
Men när vi kom till gränsen och skulle in med tullpapperna så dök Oliver och Nigel upp som reste med Malle Smiths häst. De körde ca en halvtimme före oss från banan, men hade blivit stående i totala stoppköer på motorvägen. Så det visade sig alltså att våran gps var ett geni som sparade oss tid även om det inte kändes så när vi irrade runt bland lyxvillorna.
Sista biten att köra var det tungt, tröttheten började göra sig påmind och vi fick göra några extra småstopp, men strax före kl 23.30 var vi hemma igen. 
Idag har vi haft en superlugn dag, igår var vår chiropraktor på plats och jobbade med en del hästar som därför är lediga idag. Så idag var det endast ett fåtal hästar att rida och vi var klara extra tidigt. Så himla skönt och välbehövligt med en så enkel arbetsdag som vi har haft idag.